6 mars 2025
Den senaste rapporten från Marie Cederschiöld högskola ger en detaljerad bild av det ideella arbetets omfattning och utveckling i Sverige mellan 1992 och 2024. Undersökningen bygger på ett representativt urval av befolkningen i åldern 15–84 år och är den sjunde i ordningen sedan 1992. Här sammanfattar vi några av resultaten.
År 2024 uppgav cirka 52 procent av befolkningen att de hade arbetat ideellt åtminstone någon gång under det senaste året. Denna siffra har förblivit relativt stabil sedan 1992 – det finns alltså fortsatt en mycket stark tradition av ideellt engagemang i Sverige. Trots den höga andelen engagerade individer är fördelningen av arbetstimmar ojämn. En större grupp lägger färre timmar på ideellt arbete, medan en mindre grupp bidrar med ett betydande antal timmar. En trend som rapporten pekar på är en ökning av episodiskt ideellt arbete, där individer engagerar sig under kortare perioder eller för specifika projekt snarare än kontinuerligt över längre tid.
Rapporten identifierar flera faktorer som påverkar sannolikheten för att en individ ska engagera sig ideellt:
En av de mest intressanta insikterna är att en fjärdedel av de ideellt engagerade står för en stor del av det totala engagemanget. Dessa personer lägger i snitt 44 timmar i månaden på sitt ideella arbete. Det betyder att många föreningar är starkt beroende av eldsjälar som driver verksamheten framåt.
Men vad händer om dessa personer slutar? För att säkerställa ett hållbart ideellt engagemang behöver vi hitta sätt att engagera fler människor – på fler sätt. Om normen är att ideellt arbete kräver stora tidsinsatser kan många som egentligen vill engagera sig avstå.
Särskilt kvinnor med barn, och i synnerhet ensamstående mammor, är underrepresenterade i det ideella engagemanget. Inte för att de inte vill – utan för att tid och livssituation kan sätta upp hinder. Även i storstäder ser vi att många saknar en tydlig väg in i ideellt arbete, och att de aldrig blir tillfrågade om att engagera sig.
En annan viktig poäng i rapporten är att engagemang inte sker av sig självt. 7 av 10 ideellt engagerade har blivit direkt tillfrågade av någon att gå med i en organisation eller ett uppdrag. Det är alltså själva organiseringen av engagemanget som har betydelse för att så många engagerar sig.
Ett återkommande påstående i diskussionen om ideellt arbete är att unga inte engagerar sig lika mycket som tidigare generationer. Men rapporten slår hål på den myten. Faktum är att unga engagerar sig i lika hög utsträckning som äldre. Skillnaden ligger i hur de engagerar sig och vilka förutsättningar de har.
Rapporten pekar alltså dels på att det ideella engagemanget i Sverige är mycket omfattande, och dels på att organiseringen kräver en aktiv strategi för att driva engagemang. Det handlar om att stärka föreningarnas förmåga att attrahera och behålla volontärer. Om vi vill att fler ska engagera sig ideellt, behöver vi skapa strukturer som gör det möjligt för fler att delta – oavsett hur mycket tid de kan bidra med.
Vill du läsa hela rapporten? Du hittar den här.
Den 18 mars höll Volontärbyrån ett digitalt seminarium där resultaten från den senaste undersökningen om medborgerligt engagemang presenterades av Professor Johan von Essen följt av ett panelsamtal med Cecilia Lunell från Riksidrottsförbundet, Anna Livion Ingvarsson från Ideell Kulturallians samt Jakob Lindman från Göteborgs Stadsmission. Samtalet spelades in och går att se här.
Volontärbyrån arrangerar ett seminarium under MR-dagarna 2025! Varmt välkommen på seminariet onsdagen den 10 december. När alla inte får vara med – hur ojämlikhet hotar det ideella engagemanget
Besök vår monter D:22 eller vårt seminarium! Delta i vårt quiz och tävla om en Volontärbyrå-keps. Årets MR-dagar har temat klimat, fred och demokrati.
Den 5 december släpps Volontärbyråns årliga rapport Svenskarnas engagemang. I samband med att rapporten släpps bjuder vi in till ett digitalt lanseringsseminarium.