David delar med sig av sina erfarenheter med Ung Cancer

När David Linander var tonåring ville han helst lämna cancersjukdomen bakom sig. I dag använder han sina erfarenheter för att stötta andra genom sitt ideella engagemang i Ung Cancer. Genom föreläsningar och olika volontäruppdrag vill han lyfta livet runt sjukdomen och visa att ingen människa ska behöva reduceras till en diagnos.

När David var mellan 13 och 16 år behandlades han för cancer. Samtidigt försökte han navigera tonårslivet, byta skola och hitta sin plats bland jämnåriga. När behandlingen var över ville han framför allt vara en vanlig gymnasieelev, men det visade sig vara svårare än han hade trott. Han minns särskilt en fest han gick på i tonåren, där en tjej kom fram för att prata med honom och direkt ställde frågan ”Visst är du killen med cancern?”.

– Så när man känner att alla ser en som att det är det man är så gör man det själv också. Man blir frågad om det mycket och folk som man aldrig träffat känner till det om en.

Efter några mindre uppdrag för Barncancerföreningen och Barncancerfonden valde David för tre år sedan att engagera sig i Ung Cancer. Tidigare hade han velat skapa distans till sjukdomen, men med tiden förändrades perspektivet.

I dag föreläser han för företag, sjukvården och inom Ung Cancers verksamhet. Han deltar också i olika aktiviteter och evenemang för att sprida kunskap om organisationens arbete. Det som särskilt tilltalade honom var att Ung Cancer fokuserar på livet runt sjukdomen och de frågor som unga ställs inför.

– Ung cancer är bra på att uppmärksamma livet runt sjukdomen. Det är viktigt med forskning men det finns även annat som också är viktigt att prata om.

Han lyfter också att sjukdomen påverkar långt fler än den som blir sjuk.

– Det är inte bara den som blir sjuk, för min familj var det kanske ännu värre för dem än för mig. Min storebror var en förvirrad tonåring när hans lillebror blev svårt sjuk. Det är så viktigt att de människorna inte glöms bort heller. 

För David har det ideella engagemanget blivit ett sätt att omvandla en svår erfarenhet till något som kan hjälpa andra. Det har hjälpt honom att bearbeta det han varit med om och har även bidragit till mycket glädje.

– Det är jättekul, för min del känns det bra att ändra en negativ upplevelse till att göra nytta. Det är najs att vara del av något som är större än en själv.

Han beskriver också hur föreläsningarna blivit ett sätt att prata öppet om det som tidigare varit svårt.

– För mig har det varit bra för det är ett sätt att reflektera över det man varit med om även distansera sig från det. Det är just att öppna upp förmågan att prata om det utan problem och vara ärlig över den situationen. Att göra något som kanske kan hjälpa andra kan vara rehabiliterande.

Till den som funderar på att engagera sig ideellt är hans uppmaning enkel:

– Gör det. Det är väldigt givande. Jag ångrar att jag inte engagerat mig mer tidigare med tanke på hur mycket jag fått ut av det. Jag tror att alla kan hitta något som passar en.