Johan hjälper andra att hitta tillbaka till livet

Johan är volontär och sitter i styrelsen på Spelberoendes förening i Stockholm.

– Det är min grej det här, att gå hit varje vecka för att hjälpa mig själv, men framför allt för att hjälpa andra. Jag brinner för det här, verkligen. Nu när jag har gjort det så skulle jag inte kunna leva utan det. Det ger så mycket tillbaka, just det där att få hjälpa någon annan och se livet komma tillbaka.

Varje onsdag leder han gruppmöten där deltagarna får dela sina erfarenheter och lyssna på varandra.

– Jag guidar gruppen, vi har ett samtal och vi går runt. Alla får prata och dela sin historia. Jag ser till att det flyter och att alla känner sig trygga. De här mötena betyder allt för mig, för att hålla mig spelfri.

När Johan fick frågan om att bli volontär upplevde han att föreningen hade sett något i honom. Han beskriver sig själv som en person med mycket energi, som gärna pushar och lyfter andra.

– Jag brinner för att tända ljuset i folks ögon igen, och det får man göra här.

Att bli volontär betydde också mycket för honom personligen.

– Det blev någon form av stolthet att de valde mig till det. Det gjorde mig nog starkare.

Johan har själv upplevt att vägen till ett spelfritt liv inte alltid är rak. Under en period gled han ifrån föreningen och fick ett återfall. I dag ser han sin egen resa som en viktig erfarenhet i mötet med andra.

– Det är min resa som jag har gjort, att vara spelfri de här åren och kunna visa att det går att vända från att vara på sin botten, att kunna visa med handling att det går att skapa ett gott liv.

Genom volontärskapet möter Johan människor i olika åldrar och livssituationer. Han beskriver gruppen som en liten familj där deltagarna stöttar varandra.

– Man träffar olika människor varje vecka, man hör olika historier. Så jag lär mig om livet. Och det spelar ingen roll vem man är. Det kan vara en artonårig kille eller en åttioårig dam som är här.

Innan Johan själv kom i kontakt med föreningen hade han inte tänkt särskilt mycket på ideellt engagemang. I dag har det blivit en del av hans liv.

– Nu när jag har gjort det så skulle jag inte kunna leva utan det. Det ger så mycket tillbaka, just det där att få hjälpa någon annan och se livet komma tillbaka.

Och även om samtalen ofta handlar om svåra saker finns det också plats för mycket glädje.

– Här finns jättemycket skratt och gråt, blandat. Man måste kunna ha båda.

För Johan är det bästa med volontärskapet gemenskapen och möjligheten att hjälpa andra framåt.

– Det bästa är att vi är som en familj och att få hjälpa andra, att få skapa ett bättre liv åt mina medmänniskor.