Gränsdragning mellan ideellt engagemang och lönearbete

Om ni funderar på att arvodera tycker vi att ni ska fundera på varför. Volontärbyråns utgångspunkt är att ett ideellt engagemang är något en gör, på frivilligbasis utan att få någon ersättning för insatsen. Att erbjuda någon slags arvode för en ideell insats kan fungera som motivation på kortare sikt. Däremot finns det en risk att motivationen avtar med tiden. Genom arvodering riskerar ni också att göra så att individen värderar engagemanget i kronor och ören istället för de många andra viktiga drivkrafterna till engagemang som kan finnas.

Människor vill vara med och bidra konkret, påverka samhället, lära sig nya saker, bidra med insatser för olika målgrupper eller få nya meningsfulla kontakter. Kan vi få engagemanget att kretsa kring detta i stället för kring monetär ersättning har vi goda möjligheter att bygga ett långsiktigt engagemang. 

En del föreningar väljer att ersätta kostnader i samband med uppdraget, detta kan göras i olika former till exempel som ett arvode eller som kostnadsersättning i efterhand. När ni arvoderar finns även en risk, om än liten, att det kan uppfattas som ett arbete som genomförs och att det då sker en glidning från ideellt engagemang till lönearbete. Vill ni undvika detta är det viktigt att tydliggöra för den som engagerar sig ideellt att det just handlar om ett ideellt engagemang. Det gör ni enklast i någon form av överenskommelse, antingen skriftligt eller muntligt. 

Det finns även heltidsarvoderade styrelseordföranden och liknande. Där är det inte fråga om något anställningsförhållande utan mandatet är tidsatt och personen har valts demokratiskt och kan därför också avsättas demokratiskt, utan att kunna hävda att hen varit anställd och därmed blivit uppsagd. 

För en mer ingående redogörelse för de juridiska gränslinjerna hänvisar vi till Fremia och andra arbetsgivarorganisationer.