Johanna Hedgårdh, en engagerad kraft inom Svenska Gymnastikförbundet, arbetar för att göra gymnastiken tillgänglig för alla, oavsett bakgrund eller förmåga. Med närmare 1000 föreningar spridda från Malmö i söder till Kiruna i norr strävar förbundet efter att inkludera personer som av olika skäl inte hittat till gymnastiken ännu.
Under de senaste åren har Svensk Gymnastik fokuserat på inkluderingsarbete, särskilt med avseende på funktion och utveckling inom paragymnastiken. Målet är att locka fler aktiva deltagare och ledare med funktionsnedsättningar till föreningen, men också uppmuntra fler föreningar att bli mer tillgängliga. För närvarande erbjuder cirka 70 av de 970 föreningarna träning för personer med funktionsnedsättningar, men ambitionen sträcker sig längre.
– Inom gymnastiken är vi vana vid att ha köande utövare. När det gäller personer utanför normen måste vi agera annorlunda. Det räcker inte att bara ha dörren öppen. Vi måste aktivt söka upp målgruppen, visa att gymnastiken är för dem och erbjuda förebilder som de kan känna igen sig i, förklarar Johanna.
Inkludering behöver inte vara så komplicerat
Ett betydelsefullt steg mot inkludering är att öka antalet ledare med funktionsnedsättning inom föreningen. Johanna delar en positiv upplevelse från en ledarutbildning inom Paragymnastiken där två killar med lindrig intellektuell funktionsnedsättning deltog. Trots en viss oro för hur utbildningen skulle tas emot blev det en positiv upplevelse för de två ledarna. De är nu utbildade och leder grupper i paragymnastik i sin förening.
En viktig lärdom från denna händelse är att inkludering inte behöver vara komplicerad. Det handlar om att ha en positiv inställning, tydlig kommunikation och att stödja varandra för att skapa en positiv upplevelse för alla.
Vikten av att ha fler ledare med funktionsnedsättning inom gymnastiken
Ur ett samhällsperspektiv understryker Johanna vikten av att engagera fler personer med funktionsnedsättning i föreningslivet. Många lever ett isolerat liv utan social tillhörighet, och här kan gymnastiken vara en väg till ökad gemenskap.
Att ha fler ledare med funktionsnedsättning är även viktigt för att bredda föreningens perspektiv och för att inspirera fler personer med funktionsnedsättning att själva bli gymnaster. Johanna förklarar: "En ledare med funktionsnedsättning blir en bra förebild, och det ger också möjlighet till ett meningsfullt uppdrag”.
När det kommer till att introducera nya ledare i föreningen betonar Johanna vikten av en välplanerad introduktion. Genom att lyssna på volontärerna och anpassa introduktionen och uppdraget efter personens förmågor skapas en gynnsam miljö för alla. För yngre eller mindre erfarna ledare börjar resan oftast som hjälpledare eller hjälptränare, vilket ger dem möjlighet att arbeta nära erfarna ledare och lära av dem. Därefter erbjuds interna utbildningar för att utveckla sina ledarskapsförmågor.
Avslutningsvis framhåller Johanna de stora möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att engagera sig inom gymnastiken. Många av deras lokaler är tillgänglighetsanpassade och det behövs alltid extra ledare i deras verksamhet.
– Dessutom är det en rolig verksamhet, så gillar man att röra på sig, dansa och träna sin kropp så är gymnastiken optimal även för en ledare.”
