FUB är organisationen som arbetar för att personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och deras anhöriga ska kunna leva ett gott liv. Som samordnare för Ung i FUB arbetar Marcus Nilsson med att stärka ungdomars engagemang inom organisationen samt skapa en plattform där deras röster och behov både lyfts och ageras på.
FUB, med sina 21 länsförbund och cirka 150 lokalföreningar, är en intresseorganisation som bedriver påverkansarbete på alla samhällsnivåer; nationellt, regionalt och lokalt. Från kansliets håll sker framför allt det intressepolitiska arbetet, medan man i lokalföreningarna bedriver olika aktiviteter utifrån medlemmarnas behov och lokala förutsättningar, vilket kan innebära allt från bowling och disco till samtalsgrupper.
För att göra sina möten och aktiviteter tillgängliga för alla, lägger FUB stor vikt vid praktiska detaljer och möteskultur. Från att säkerställa fysisk tillgänglighet till att erbjuda tydlig information om mötesrutiner, strävar organisationen efter att skapa en välkomnande miljö vilket gör det enklare för medlemmar att känna sig delaktiga.
– För en person med en IF är det viktigt att veta att aktiviteten man ska gå på är anpassad efter ens behov. Det kan till exempel handla om bemötande, att någon välkomnar en när man anländer, att personer på aktiviteten pratar tydligt och har ett lugnt tempo så att alla hänger med.
”I många sammanhang har vi med en handledare”
Stödet till volontärer inom organisationen kan se olika ut beroende på vilken lokalförening som man engagerar sig inom. Men något som FUB ofta erbjuder aktiva i föreningen är en handledare, speciellt vid större event.
– Handledaren fungerar som ett stöd, bidrar med praktisk hjälp, och är en viktig del i att skapa en trygg miljö för våra aktiva.
Marcus berättar att handledaren inte själv tar någon plats i exempelvis ett möte, utan finns till för att stötta personen med att kunna delta på sina egna villkor. Handledarens roll kan handla om att säga till om det går för fort, förtydliga om någon information är svårförståelig, eller mer praktisk hjälp som att hitta rätt. Vem som är handledare varierar, det kan vara en person som finns i personens närhet, en annan person som är aktiv i organisationen eller en volontär.
Konkreta tips för ökad inkludering
Att utveckla ett mer inkluderande arbete inom ideella organisationer är en resa som kräver både eftertanke och handling. Marcus har stor erfarenhet av att arbeta med just inkluderingsfrågor, och ger några konkreta tips till organisationer som är i starten på sin inkluderingsresa.
- Definiera vad inkludering betyder för er: Börja med att definiera vad inkludering innebär. Exempelvis vilka mål som organisationen strävar efter med sitt inkluderingsarbete och varför dessa mål är viktiga. En tydlig förståelse för inkluderingens betydelse hjälper till att rikta insatserna rätt.
- Gå från ord till handling: Använd inte ordet "inkludering" som en tom fras, utan arbeta för att praktisera inkludering i alla delar av organisationens verksamhet. Detta kan innebära att se över befintliga rutiner och aktiviteter för att identifiera och åtgärda eventuella hinder för full delaktighet.
- Var inte rädd för att prova: Många organisationer tvekar inför att ta steget fullt ut i sitt inkluderingsarbete av rädsla för att göra fel. Med det är genom att testa nya metoder och lära sig av processen som verklig inkludering kan uppnås.
- Samverka med funktionsrättsorganisationer: Ett effektivt sätt att förbättra inkluderingsarbetet är att samarbeta med organisationer som redan arbetar med funktionsrättigheter. Dessa organisationer kan erbjuda värdefull kunskap, resurser och stöd.
- Sök direkt dialog direkt med personer: Om osäkerhet uppstår kring hur inkludering bäst praktiseras, är det bästa tillvägagångssättet att direkt engagera de personer som inkluderingsarbetet berör. Genom öppen dialog kan missförstånd undvikas och i stället skapar man inkludering på riktigt.
Vill du ha mer information om projektet eller bidra på något sätt? Välkommen att höra av dig!
