Tero Leskinen hade i hela sitt vuxna liv utfört fysiskt krävande arbete inom byggbranschen och trivdes med karriären som gick stadigt framåt. Vid 34 års ålder inträffade en olycka som kastade om hela hans tillvaro. Han bröt nacken, och från den stunden förändrades allt.
Idag är Tero förlamad i stora delar av sin kropp, men det har inte hindrat honom från att fortsätta ge 100% i allt han ger sig in i. Initialt kämpade Tero med att acceptera den nya situationen, men snart beslöt han sig för att ta tillbaka kontrollen över sitt liv. En vän föreslog att han skulle engagera sig ideellt, vilket ledde honom till föreningslivet.
– Jag började engagera mig på Mansjouren i Stockholm och kände direkt att det fanns en aura som jag trivdes med. Det är svårt att sätta fingret på vad det är som är så speciellt med Mansjouren, man behöver vara på plats för att förstå.
Inom Mansjouren träffar man personer i utsatta situationer och pratar om svåra ämnen. Tero beskriver att han i början fann det utmanande, särskilt eftersom det var nytt i jämförelse med hans tidigare yrke. Men stödgruppen inom organisationen hjälpte honom att hitta sin roll.
– Jag har varit aktiv där i 12 år nu, det är lite galet faktiskt. Men det är en sådan tillåtande miljö för alla som engagerar sig och jag känner mig lugn så fort jag kommer innanför dörren.
"Ideellt engagemang erbjuder något unikt jämfört med ett betalt arbete"
För Tero är det viktigt att belysa att ideellt engagemang erbjuder något unikt jämfört med ett betalt arbete. När pengar tas bort ur ekvationen blir det mänskliga samförståndet det som räknas. Att stödja andra, känna sig behövd och göra en positiv skillnad är belöningen. Tero framhåller också den betydande samhällsroll som ideella organisationer fyller.
– Det finns många hålrum i samhällssystemet där ideella organisationer spelar en otrolig viktig roll med att stötta upp och täcka igen. Vi finns för människors bästa.
Ett särskilt fokus på inkludering och tillgänglighet
Under sina år som ideellt aktiv, både inom mansjouren och andra föreningar, så har Tero haft ett extra öga för inkludering- och tillgänglighetsarbete för personer med olika funktionsnedsättningar. Han betonar bland annat vikten av att etablera förtroende och tydlighet mellan volontärsamordnaren och volontären. I början av uppdraget är det värdefullt att komma överens om förhållningssätt och förväntningar. Till exempel kan en person med en funktionsnedsättning behöva fler pauser, och genom att prata om detta i förväg kan man undvika potentiella problem och göra det enklare för personen att be om en paus. Något annat som är centralt är den sociala miljön.
– Mycket handlar om att se varandra och uppmärksamma alla som är i rummet, och att hitta sätt som får alla att känna sig delaktiga. Det kan vara så enkelt som att göra en high-five när man ses.
Slutligen understryker Tero vikten av att inkludera personer med funktionsnedsättningar i olika processer och beslutstagande. Han föreslår att man involverar personerna i arbetet med styrdokument eller i föreningsstyrelser för att dra nytta av de perspektiv och erfarenheter som personerna besitter. Det är viktigt att se olikheterna som en tillgång och att alltid försöka prata med, och inte om, personer med en funktionsnedsättning.
___________________________________________________________________________________________________
Vill du ha mer information om projektet eller bidra på något sätt? Välkommen att höra av dig!
Ebba Carlson, kommunikatör och projektmedarbetare
0734-227432
