”Det är när vi arbetar med kultur, beteende och den sociala miljön som inkludering sker på riktigt.” Det säger Fyrisgårdens verksamhetschef Ulrica Backlund, som delar med sig av sina tankar kring hur vi kan bli bättre på att skapa ett föreningsliv för alla, med fokus på de sociala aspekterna kring inkludering och tillgänglighet.
Fyrisgården i Uppsala är en av tio bevarade hemgårdar som idag finns i Sverige. Föreningen har funnits på olika platser i staden sedan 1941. De erbjuder aktiviteter för alla, men med ett visst fokus på personer med funktionsnedsättning. Föreningen har sin grund i folkbildningen, och Ulrica berättar att de lever efter mottot ”det goda mötet”. Fyrisgården erbjuder ett brett utbud av aktiviteter, allt ifrån teatergrupper till seniordans. Utbudet anpassas efter efterfrågan, där det centrala är att människor samlas kring ett intresse och mår bra.
De senaste 35 åren har Fyrisgården haft ett särskilt fokus på aktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Ulrica berättar att de under åren har utvecklats och blivit duktiga på att stötta personerna på olika sätt, men det skulle aldrig ha gått utan ett nära samarbete med de som själva har en funktionsnedsättning och är aktiva i föreningen.
– Vi på Fyrisgården skulle aldrig vara där vi är idag om vi inte jobbat tillsammans med personer med funktionsnedsättning. Alla de personer som vi fått förmånen att arbeta med och för under åren har lärt oss otroligt mycket. Det är kunskap som vi sen kan använda även inom andra områden, så som inom integrationsfrågor.
”Lägg lite extra krut kring introduktionen”
Med lång erfarenheten inom funktionsrättsfrågor och inkludering i föreningslivet har Ulrica många bra tips på vad man som förening kan tänka på för att öka tillgängligheten och skapa en mer inkluderande miljö för personer med funktionsnedsättning.
– Något som är centralt är att personen som engagerar sig ska känna sig sedd och bekräftad. Låt personen komma till tals på olika sätt, och kom ihåg att det är viktigare att lyssna än att prata.
En annan sak som Ulrica lyfter är vikten av att ha en bra och gedigen introduktion. Introduktion är givetvis viktigt för alla som ska bli volontärer, men det kan krävas att man lägger lite extra krut på introduktionen om personen har en funktionsnedsättning. Några tips är att dela upp introduktionen i flera delar, gå bredvid personen de första gångerna som uppdraget genomförs, och lyssna på vilka behov som personen utrycker i början av sitt engagemang. Samt att börja med mindre uppgifter i början, och att sedan erbjuda fler uppgifter med tiden, snarare än att lägga på för mycket i början.
– Det kan ibland kräva lite mer tid och tålamod. Men när fler föreningar förstår vilken otrolig kraft, kunskap och glädje det finns att hämta genom att fler personer med funktionsnedsättning börjar engagera sig, så är det värt den extra tiden.
”Det är lättare att bygga en ramp än att ändra organisationskulturen”
Ulrica lyfter att många föreningar kan fastna i att de vill göra den fysiska miljön tillgänglig, så som en fungerande entré med ramp, vilket givetvis är viktigt. Men ibland kan det vara ännu mer relevant att arbeta med den sociala miljön inom föreningen för att människor ska känna sig inkluderade. Ulrica påpekar att det kanske är enklare att bygga en ramp än att arbeta på organisationskulturen, men det är när vi arbetar med kultur, beteende och den sociala miljön som inkludering sker på riktigt.
______________________________________________________________________________________________________
Vill du ha mer information om projektet eller bidra på något sätt? Välkommen att höra av dig!
